Hadrian’s Wall (Latin: Vallum Aelium) var en försvarsmur som markerade de romerska rikets norra gräns, i vad som idag är norra England och som på den tiden kallades för Britannia. Muren, som uppfördes av romerska soldater med start år 122 e Kr, kallas Hadrian’s Wall efter den romerske kejsaren Hadrian som regerade riket när muren uppfördes.
Områdena norr om muren blev aldrig en del av det romerska imperiet utan kontrollerades av pikter och andra brittiska folkslag.
Delar av Hadrian’s Wall har överlevt in i våra dagar och blivit populära besöksmål för turister. Det finns också en vandringsled (Hadrian’s Wall Path) som i stora delar följer murens sträckning.
Exempel på städer som inte ligger långt från Hadrian’s Wall är Newcastle-upon-Tyne, Hexham, Halthwhistle och Carlisle.
UNESCO
Hadrian’s Wall upptogs på UNESCOs världsarvslista år 1987.
År 2005 blev den en del av Frontiers of the Roman Empire World Heritage Site, en multinationell lista som bland annat inkluderar romarikets gamla gränsområden i England och Tyskland.
Sträckning
Hadrian’s Wall uppfördes tvärs över norra England, från flodens Tynes bank nära Nordsjön till Solway Firth vid Irländska sjön. Den östligaste punkten var Segedunum vid Wallsend vid floden Tyne och den västligaste punkten var vid viken Solway Firth, väster om Bowness-on-Solway. Efter murens slut i väster tog en serie av små fort och torn vid.
Den mittersta delen av sträckningen gick längs toppen av Whin Sill, en geologisk formation som utgjorde en naturlig försvarslinje mot invasioner och migranter från norr.
Till väster och öster om Whin Sill följde muren istället huvudsakligen floden Tyne.
Att Hadrian’s Wall skulle utgöra gränsen mellan England och Skottland är ett vanligt missförstånd. Hela Hadrian’s Wall ligger i England och den har aldrig utgjort gräns mot Skottland. Däremot ligger den ofta nära gränsen mot Skottland, i vissa fall så pass nära som 1 kilometer (vid Bowness-on-Solway). I öster är avståndet mellan mur och gräns större, i vissa fall över 100 km.
Konstruktion
Byggandet av Hadrian’s Wall startade i öster år 122 e Kr, mellan fort fyra och sju. Det fanns tre romeriska legioner i området och soldater från samtliga deltog i byggnadsarbetet. År 128 var muren i stort sett färdig.
Muren uppfördes i segment, där varje segment var cirka 8 km långt. En grupp från varje legion grävde ut grunden och byggde fort och torn, och sedan följde andra grupper som ägnade sig åt själva byggandet av muren.
Den sträckning som valdes följde till stora delar vägen Stanegate from Luguvalium (Carlisle) till Coria (Corbridge) där det redan fanns flera stycken fort. Vid mitten av murens sträckning fick den följa Whin Sill, en geologisk formation som utgjorde en naturlig försvarslinje. Det är denna del av murens sträckning som är bäst bevarad idag, de delar som ligger längre öster ut respektive väster ut är betydligt mer förstörda. Mitten av Hadrian’s Wall är också den som går genom ett mer vilt hedlandskap jämfört med murens sträckning i öster och väster.
Den ursprungliga planen för Hadrian’s Wall var att den skulle ha jämt utspridda fort, samt jämt utspridda utsiktstorn för vakthållning och signalering. I verkligheten hamnade de små forten inte med exakt samma avstånd mellan varje, eftersom man tog hänsyn till omgivningarna och placerade dem där det var bäst ur strategisk synvinkel, till exempel för att signaler skulle synas bättre.
Utformning
Sett från norr bestod försvarslinjen av ett dike, en mur, militärväg och vall, samt ytterligare ett dike med anslutande kullar.
Hadrian’s mur uppfördes med både bas och vägg av lokal kalksten. Ett intressant undantag är området väster om floden Irthing, där muren till en början var en jordvall. (Senare gjordes den om med sten.) I det här området uppfördes också de små forten av trä och jord istället för sten; tornen byggdes däremot av sten redan från början.
Öster om floden Irthing uppfördes muren redan från början av fyrkantiga stenblock som var 3 meter breda och mellan 5 och 6 meter höga.
Murens bredd och höjd varierade längs murens sträckning, bland annat baserat på vilka byggmaterial som fanns tillgängliga lokalt. Murens mittersta sträckning är bredast; där fick gjordes muren åtta romerska fot bred vilket motsvarar ungefär 2,4 meter. I det här området finns det fortfarande delar av muren kvar som är tre meter höga.
Småforten och tornen förekom i tre olika versioner beroende på vilken romersk legion som byggt dem.
Mithras tempel
Vid Proclita uppförde romarna ett tempel hedrat åt guden Mithras. Mithraism var en mysteriereligion som i det romerska imperiet var särskilt populär bland soldater.
Bakgrund
Hadrian’s Wall började byggas år 122 e Kr, samma år som den romerske kejsaren Hadrian besökte Britannia. Planerna på en mur längs den norra gränsen smiddes dock förmodligen redan tidigare än så.
Hadrian var en kejsare som fokuserade på att hålla det romerska riket intakt, och han prioriterade försvar av redan intagna områden framför ytterligare expansion av riket. Att lägga tid och resurser på att uppföra en mur längs rikets norra gräns var därför helt i linje med hans övriga beslut.
Förmodligen uppfördes muren inte bara som försvarsverk mot invasion från norr, utan även för att få bättre kontroll över migration, gränshandel och tullindrivning. Eventuellt kunde muren också minska problem med boskapsstölder över gränsen.
Hadrian’s Wall kan också ses som en uppvisning av det romerska rikets styrka och duglighet. Det är troligt att den färdiga muren täcktes med puts och vitmejades, så att den kunde synas tydligt vida omkring i landskapet.
Att ta sig till Hadrians mur och fort
Här är två exempel som passar den som har Newcastle som utgångspunkt.
Med buss från Newcastle till Chesters
Från Newcastle city kan man ta sig med buss till Hadrian’s Wall och det romerska fortet i Chesters. Den enklaste lösningen är vanligen att köpa en biljett av typen Rover Plus (i skrivande stund kostar den £15 för en vuxen) och ta buss X84 från Eldon Square i Newcastle. I Hexham, byt till bussen AD 122 som tar dig till det romerska fortet i Chesters. Där finns förutom själva fortet också ett museum, och av alla museum längs Hadrian’s Wall har detta museum den största samlingen romerska artefakter.
Tips: Från det romerska fortet i Chesters kan man promenera på vandringsleden Hadrian’s Wall Trail till Housesteads, där det ligger ett romerskt fort med anslutande museum. Vid ingången till parkeringsplatsen finns en busshållplats varifrån man kan ta buss AD 122 tillbaka till Hexham igen, och där byta till buss X85 för att komma tillbaka till Newcastle igen.
Viktigt: Bussen AD 122 är en buss som bara körs under den varma säsongen, eftersom det främst är då som folk vill besöka Hadrian’s Wall. Den brukar gå varje dag under sommarsäsongen, till slutet av augusti, och sedan endast på helgerna under september månad.
Kontrollera alltid aktuell bussinformation innan du planerar ditt besök.
Med tunnelbana (metro) från Newcastle till Wallsend
Tag den gula linjen från centrala Newcastle till Wallsend. Wallsend ligger nära den plats där det romerska fortet Segedunum uppfördes, vid Hadrian’s Walls östliga slut. Tunnelbanestation i Wallsend är den enda som har skyltning på både engelska och latin.
I Wallsend kan man besöka Segendum Roman Fort, Baths and Museum. Här finns ett fullskaligt rekonstruerat romersk badhus. Det romerska fortet vid Segendum, som ligger cirka 5 minuters promenad från tunnelbanestationen i Wallsend, är ett av de mest komplett utgrävda av de romerska forten längs Hadrian’s Wall. På andra sidan vägen finns en fullskalig rekonstruktion av en sektion av Hadrian’s Wall liksom en 80 meter lång sektion av den ursprungliga muren.